Min kökslampa

 

Min kökslampa

 Här är den ultimata kökslampan.

Den har jag gjort utav min gamla kaffepanna ,skålar, fat och en sockerkaksform som jag hitta i skåpen.  Jag borrade helt enkelt hål i alla formar och drog igenom ett gängat rör med muttrar på bägge sidorna som håller allt på plats utan att behöva svetsa eller limma. 

Skruvade i armaturen och drog sladden igenom röret. Skärmen är från vårat durkslag så nu måste vi köpa ett nytt till spagettikoket. Skärmen ligger löst över en lampskärmshållare i metall

Souvenir skedarna runt skärmen från hela världen sitter med tunn suturtråd i metall.







Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En påse kattmynta och så lite smågodis

Bild
Sommaren försvinner med tranorna Varje år så här dags så lämnar 1000 tals tranor Sverige Kvar står vi och möter den gråkalla hösten, som kan i  bästa fal l vara riktigt fin och mysig. vackra promenader i svampskogen, kalopsgrytor, och stjärnklara nätter MEN i dom  flesta fall är hösten skittrist . Som ett lock över våra huvuden kommer den in "hösten" Vi åkte till Tierp för att handla smågodis (i en folkmyndighetens rekommenderad förseglad plastpåse) Inget lösvikt. Fast det såg frestande ut. Förresten var de nog bara vi som inte köpte lösvikt. Det var massor som plockade åt sig. Nu säger en del vardagsexperter som googlat  "att köpa godis i lösvikt inte är någon fara" Men innan covid 19 så var magsjukan, tarmbakterier och influensa den stora boven i lösviktspåsen. Nåde dig om du var förkyld med en spade i handen vid smågodishyllan. NU är det visst ingen fara ? Tänk så mycket Google vet . När vi kom hem så var katten intresserad helt i en annan påse &qu
Läs mer

Hemma på vår gata i stan !

Bild
  Vad lustigt det är, när någon flyttar in till ett litet samhälle  från en större ort, då ska det ständigt jämföras, allt från öppettider i affärer till  hur sjukvården fungerar. Som lilla Stina På Saltkråkan -Jo hemma på vår gata i stan, där hälsar vi inte jämnt och ständigt på varandra hela tiden. Jag bodde en bit utanför ett litet samhälle när vi  fick påhälsning av våra nya grannar från Uppsala som ville tala om för oss att dom tyckte det var jobbigt att vi sa hej till dom varje dag. Människorna var så himla nyfikna här på landsbygden  . Man fick inte ens gå ifred i affären utan att någon pratade mig en, han var upprörd och hans fru kände sig utfrågad. 🙍 -Hemma på vår gata i stan där hälsar vi inte på varandra i tid och otid. Nästa dag var han över igen otroligt upprörd, över att alla vinbär var stulna från hans buske. Han skulle polisanmäla sa han, Senare såg jag hur våra grannar spikade upp en skylt på grinden vid vinbärsbuskarna. Jag var tvungen att gå ut och fråga Vad dom höl
Läs mer